Böcker, språk och tankevärldar

De senaste två veckorna har vi, som några av er kanske märkt, haft lite extra fokus på att lyfta just den svenska fantastiken i vår bokhandel. Men vadan detta tema egentligen?

Språket är nödvändigt av många anledningar: vi behöver det för att effektivt kunna kommunicera med andra människor. Språket ger oss därtill förmågan att analysera den information som vi får presenterad för oss, och hjälper oss att formulera våra egna idéer och tankar.
Att som människa ha tillgång till språket innebär att ha tillgång till sin omvärld – inte bara den sociala, utan även den idémässiga. Ju mer avancerat vårt språk är, desto mer omfattande blir vår tillgång. Vi får en djupare förståelse för oss själva, människorna omkring oss och vi kan ta till oss abstrakta koncept. Språket föder vår (högst nödvändiga) kreativitet – vi fogar samman orden vi har och med hjälp av dem kan vi forma meningar och idéer, som ibland är helt nya. Ju mer input, desto större output. En stor del av den mänskliga kulturen – alltifrån vetenskap och konst till vår mest grundläggande infrastruktur – hade sannolikt inte existerat utan vår välutvecklade språkförmåga.

Därför är det mycket tråkigt att få läsa att läsfrekvensen bland nästan samtliga åldersgrupper befunnit sig i stadigt nedåtgående trend sedan år 2012, enligt Statens medieråd. (Dock med ett trendbrott som syntes i en undersökning från förra hösten, där läsandet ser ut att plötsligt ha ökat lite – förhoppningsvis fortsätter det på den vägen! Men än är det lite för tidigt för att ropa hej.)  Är det mobiltelefonerna, det tanklösa scrollandet och den i förlängningen störda koncentrationsförmågan som är boven i dramat? Åtminstone till viss del, är min gissning. Sedan har vi idag också allt fler barn i vårt avlånga land som inte naturligt får med sig svenskan hemifrån, vilket lägger grund för språkmässiga uppförsbackar och utvecklingsklyftor redan från förskole- och grundskoleåldern – något som även det säkert påverkar statistiken. Högläsningen är ett verktyg som med fördel används för att stärka och utveckla språket hos små barn, och som gör den eventuella transitionen in i det egna läsandet (och därmed den fortsatta språkutvecklingen) smidigare i då barnet blir äldre – för ju tidigare vi hamnar på efterkälken, desto svårare är det orättvist nog att komma ikapp.

Men är just läsningen så viktig då? Vi har ju ett talspråk? I en artikel från SvD från 2022 konstaterar Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet att “runt 80 procent av de cirka 130 000 ord som finns i Svenska akademins ordlista uppträder aldrig eller sällan i vardagligt talspråk. Läser du dem inte så möter du dem inte. Kommer du inte in på den här ordförrådsrika resan, så halkar du efter.”

Och när språket krymper, krymper den där tillgången till omvärlden. Ett begränsat språk hämmar förmågan att läsa och tolka till exempel nyhetsartiklar och kurslitteratur, något som i förlängningen kan hindra vidare studier och leda till framtida utmaningar på arbetsmarknaden. Det hindrar i vidare mening samhällsdeltagandet när vi inte kan sätta ord på våra tankar och känslor och göra våra röster hörda i olika frågor och sammanhang – sådana sammanhang som vi, utan språket, redan från början kanske saknar djupare förståelse för. Den försämrade språkförmågan är, om man ska dra det till sin spets, ett demokratiskt problem.

Vid sidan av den nedåtpekande trenden vad gäller läsandet har vi samtidigt framväxten av BookTok och den succé som är ljudboksformatet. Himla kul och positiv utveckling, tycker jag! All typ av läsning är bra läsning. Samtidigt uteblir det visuella lärandet med ljudboksformatet, alltså det som handlar om stavning och korrekt meningsuppbyggnad med skiljetecken, vilket kan påverka skriftspråket negativt. BookTok domineras å sin sida av böcker skrivna på engelska och jag tycker mig ha noterat en utveckling bland särskilt unga läsande svenskar där böcker på svenska väljs bort till förmån för böcker på engelska. Anledningarna som ges är antingen att man föredrar att läsa på originalspråk, eller för att man helt enkelt inte alls gillar att läsa på svenska (i detta fall det egna hemspråket).

Fast är det inte bra att vi svenskar övar på engelskan då? Jo! Det går ju inte att förneka. Men det är minst lika viktigt att odla förmågan att uttrycka sig i tal och skrift på sitt eget språk. För det handlar i slutändan inte bara om arbetsmarknader, högre studier och läsning av nyhetsartiklar. Det är just detta med idéer. I varje språk gömmer sig, tror jag, en unik idévärld – resultatet av en ackumulation av århundraden eller årtusenden av historia, kultur och unika omständigheter. Visste du till exempel att vårt språk kan påverka hur vi upplever vår fysiska omvärld, samt hur vi upplever känslor och till och med smärta? Därtill finns det studier som visar att vi till viss grad ändrar personlighet, och ibland åsikt, när vi byter språk. 

Ett lika gott argument för att öva på engelskan, och andra språk för den delen, som för att vårda vår egen svenska – inte sant? För varje språk blir vi en idévärld rikare. Och ju fler ord vi har desto mer omfångsrika blir dessa idévärldar.